Lördag. I det makalöst vackra höstvädret känns allt lite lättare. Jag försöker ha förtröstan till att Gud vet vad som är bäst för mig. Att Försynen/Mysteriet ser till att jag är precis där jag är menad att vara och av kärlek får allt jag behöver. Tar en sväng först till Hjulsjö kyrka och sedan till nya kyrkogården (som ligger en bit ifrån kyrkan, vilken också har en liten kyrkogård) och bara går omkring. Det är en liten hobby jag har, att vandra omkring på kyrkogårdar. Finns nog inga platser som bättre hjälper en att tänka klart, få perspektiv, filosofera och fantisera. Gör en mental minnesanteckning om att jag behöver kyrkogårdsvandra oftare, särskilt om hösten.
🍁
En av de svåraste sakerna med ångest, tänker jag, är att den får en att göra så mycket konstigt och fel, handla på sätt som en ångrar både för kort och för gott. Vilket skapar ännu mer ångest. En ond spiral som löper amok.
🍁
Här är några bilder från idag:
Lämna ett svar