tynne

På någon slags inre uppmaning (som jag kallar vägledning) återvände jag häromdagen till Meister Eckhart. När jag började lyssna till och läsa några relativt nyutkomna böcker, som jag hittade på nätet, kände jag hur mycket jag saknat honom. Han har betytt – och betyder – så mycket för mig. Har givit mig så mycket tröst och inspiration.

Ser nu fram emot att fortsätta detta återvändande, att få ny näring till hjärta och själ under en tung period. För här och nu känner jag att jag tappat så mycket ork och gnista, att jag famlar omkring i en själens mörkernatt, vilket ju inte är något nytt eller ovanligt, men alltid utmanande ändå.

Det är något mellan Meister Eckhart och mig, har under många, många år varit, ända sedan jag först kom i kontakt med honom; en stor kärlek, och jag blev väldigt glad över att vägledas till en serie meditationsböcker sammanställda ur hans texter. Det känns som att bli omsluten av en mjuk filt – och få en kopp varm choklad dessutom.

🌿

”Det öga med vilket jag ser Gud är exakt samma öga med vilket Gud ser mig. Mitt öga och Guds öga är ett öga: ett seende, ett vetande, ett älskande.”

🌿

One Love. Peace out.

❤️☮️

🌿

PS. På sitt vänliga vis ledde mig Meister Eckhart tillbaka till Jon Mundy, som det är länge sedan jag senast läste. Det känns fint.

Det är trettiotre år sedan jag först kom i kontakt med A Course In Miracles, från vilken Mundys undervisning utgår. Spännande och roligt att nu återvända dit. Tack Mäster E!