tynne

Sitter med mina foton och texter, petar omkring i dem och känner mig låg.
Vad är det jag letar efter, längtar efter att uttrycka? Stämningar, atmosfärer, det subtila bortomordsliga.
Att mot alla odds fånga det som inte kan fångas, få det att glimta till och förmedla något om livet, varandet, om så bara för ett ögonblick.
I korsordet som ligger på köksbordet, i vars marginaler jag antecknar infall, står: ”Det är ett väsen i skogen” (svar: rået).
Det känns som en illustration, så god som någon, av mitt dilemma.