Det var länge sedan jag senast var på Knuthöjdsmossen, maj gick åt till allt möjligt annat fint, men idag tog jag mig dit en sväng. Till min stora glädje blommar tuvullen igen och fyller mossen med sin ljuvliga vita luddighet. Jag älskar dig, tuvullen, och ditt strävmjuka vilda varande i världen.
tynne 
Lämna en kommentar