tynne

Lånar bok på bok från biblioteket
men har inte ro att läsa när oron och paniken kloar,
minnen fastnar på repeat och spelas upp i timmar, dagar
varenda dröm sipprar in likt översvämningsvatten, glåmigt och smutsigt
med leder och mun stela och förvridna av kyla

Klick – paus – klick, samma bild i projektorn
dyker upp på nytt, kommer tillbaka
om och om och om igen
svallningar av obehag, ånger skuld

Det hjälper inte att jag viskar
”jag gjorde så gott jag kunde”
även om det är sant
i den här malströmmen finns ingen förlåtelse

Inte vet jag vart en ska gå
när en inte orkar vara i sig själv eller ens ryms
någon plats att sitta, komma till ro, finns iallafall inte
och inget transportmedel, ingen utväg
inget strå
förutom detta enda: att ge upp
att lämna över
erkänna sig besegrad och lämna över
ett andetag i sänder
under det att våg efter våg av sorg
sköljer över stränderna, spolar upp släke, drivved, gammal skeppsbrutenhet

Försöker återvända till läsningen
kanske något litet bara
ett stycke text av någon poet eller författare jag beundrar

Men nej, idag är det inte möjligt
idag är ingenting möjligt
mer än att virka och att falla på knä
kanske stå i höstkylan på balkongen en stund
dricka en kopp te