För nionde året i rad, räknade jag ut på hemvägen, fick jag glädjen att läsa min poesi under kulturföreningen Kulturbombens evenemang i parken i Filipstad under Oxhälja, den stora marknad som alltid hålls första helgen i september.
Det är en så fin och trygg och mysig tillställning med musik (i år bl a kanonbra improvisationsjazz), hantverksförsäljning, samosas och kaffe – och poesi.
En av de dikter jag valde att läsa var den här (nedan) från 2015. Den är hämtad ur min samling ”Den som träffats av blixten” och jag tror inte att jag läst den sedan releaseläsningen på biblioteket i Visby.
När jag plockade fram samlingen kände jag att det är många av texterna där jag vill publicera igen. Så efterhand kommer jag att presentera dem här. Det är iallafall min plan. Insha’Allah blir det av.
Ledmotiv
Tids nog ska vi alla vandra den vägen
det är inget att tänka på, mer än så
en allé kantad av anemoner och lindar
genom vars kronor natten söker sig in
och doften av rymd, av att falla
Sedan – en melodi, en ramsa
någon som viskande sjunger om allt det
vi valde att glömma, att lägga åt sidan
påtagligt nu, för en utvald
som inte längre kan välja riktning
Tvingad att se, men med andra ögon
nya och svarta som jorden
vända bort och med blänkande hinnor
genom diset, en hastig rörelse
en knivsegg mot vikande hud
tynne 
Lämna en kommentar