tynne

Bangården vilar i månens blick
och där är hon, en nattlig resande
På perrongen längre ner,
vid sidan om

Ett gammalt foto, svartvitt
– men inte av detta, detta är nu, var nu, nyss –
är gömt i hennes väska, innerfacket
Bara hon vet att det ligger där
vem som avbildats

Fallande snö, kall april
vinden drar in från norr
En gång var hon jag
Inte längre, men en gång, en enda
En annan