tynne

Mitt nervsystem har fått nog

Egentligen sedan alltid, det är ett permanent tillstånd

Mitt nervsystem är ett utbrunnet proppskåp

Och oron som skapas av att leva med det, i det

Är en daglig kamp

Som att ständigt försöka röra sig framåt

I trettio sekundmeter från norr

Men just idag regnar det också, här i motvinden

Det enda jag vill är att kura ihop mig i en jordkula

Omgiven av små sammetslena nosande kaniner

Eller, i brist på jordkulor, i en bekväm soffa

En bred med mjuka dynor i något naturmaterial

Sådan där grov bomull kanske, på samma gång

Sträv och mjuk, vävd liksom i kullar

Då skulle en katt eller två kunna hålla mig sällskap

Inte en hund, den vill bara gå ut tillsammans

Men en katt vore skönt, ett egenutgående djur

Som kunde ligga intill mig och trampa

Så länge det självt ville