tynne

På lördag öppnar utställningen ”Havet som skiljer och förenar” på Hällefors bibliotek. Har skrivit två dikter till den. Här nedan är de.

Har också samlat in andras dikter om havet, vilka kommer att finnas med i utställningen jämte målningar och konstverk i olika material som skapats av konstnärer, skolelever och förskolebarn i Hällefors och Filipstad.

Utställningen kommer att pågå hela februari, ifall någon har vägarna förbi.

–

Flaskpost

Orden är vrakdelar

som stiger upp till ytan, flyter omkring

Losslitna, bruised & battered

svävar de nästan

ja, strävar i den oändliga vattenrymden

som blågröna farkoster

Låter sig inte fångas in

blir till vågskvalpets nynningar bara

under havsfåglars skuggor

Hur havet sjunger, hör

Vems rop och böner blev kvar i djupen?

Vems rop och böner blev till de dyningar som

nu slår upp mot stranden?

Våg, vågor, våga

Våga drömma, våga hopp, våga hoppa

Hoppas

Våga vågen

Våga vägen

Vägra ge upp

–

Havet

All denna mjukhet ska omsluta oss

All denna svalka, all denna fara

All denna livets urtid

ska vagga och vyssja och söva oss

Hur djupt kan det vara? Hur vidsträckt?

Kommer vår bräcklighet att nå fram?

Dessa farkoster vi kallar kroppar, våra,

kommer de att finna fast mark?

Djupet är en famn, ytan en livlina

som sträcker sig hela vägen

Mot horisonten

där drömmen om frihet vilar

i en sliten överlastad gummiflotte