Det var som om snön sa:
”Stanna hemma, läs en bok, drick en kopp te,
spela sällskapsspel med barna, knacka på
hos grannen och fråga om hon behöver något
Eller, för all del, sov – ni är inbäddade nu,
jag har byggt mitt vinterpensionat för er att vila i
på spetskantade vita lakan”
Det var som om snön sa just så
när den föll i sådana mängder att det snabbt
blev omöjligt med de moderna påfunden
biltrafik och löneslaveri
All denna välsignade vita mjukhet, låt våra sinnen
mjukna i den, lägga sig ner och
göra snöänglar på marken,
trampa upp en stig i takt med
att tiden
saktar in
tynne 
Lämna en kommentar