Nejdå, jag har inte gett upp och kastat in handduken på bloggandet, det har bara varit så mycket med allt. Men här och nu är jag här och nu. Det är den 23 december, en av årets finaste dagar, då julmagin och förväntan hänger i luften för oss som är så lyckligt lottade att vi har tak över huvudet, mat i magen och lever på en fredlig plats. (Om världens mörker, folkmorden i Palestina och Sudan m fl orättfärdiga och vanvettiga situationer, som krossar mitt hjärta varje dag, har jag skrivit på andra håll, så jag kommer inte att vidare kommentera det här.) Den tacksamhet jag känner över att kunna sitta med julpussel, virkpyssel och böcker framför brasteve på repeat och med Elvis julklassiker på Tidal strömmande ur högtalaren är obeskrivlig. Julefrid omsluter mig och jag, i min tur, föreställer mig att den strålar ut i och omsluter hela världen.
Det må låta som en skimrande önskedröm, men just här och nu lyfter den drömmen mot himlarna som om den vore evigt sann och oövervinnerlig.
God jul, alla! Min förhoppning är att snart kunna återuppta ett lite mer regelbundet skrivande. Behöver komma ikapp mig själv först bara, för att kunna höra och se vad som pågår i mitt inre rum för text och andra påhitt.
Ha en mysig midvinter så länge.
Lämna en kommentar